Kolla på seminariet om ”Protection of Cultural Heritage in Crisis” med Peter G. Stone, Presdent i Blue Shield, i efterhand.
September 9, 2025, Blue Shield Sweden hosted a seminar on Protection of Cultural Heritage in Crisis with Peter Stone, President of Blue Shield.
I en tid av ökande säkerhetshot och klimatrelaterade kriser blir frågan om hur vi skyddar vårt gemensamma kulturarv alltmer angelägen. I Sverige pågår idag ett brett arbete med att stärka skyddet – men hur kan vi lära av andra länder, och vilka goda exempel finns det internationellt? Detta seminarium samlar beslutsfattare, sakkunniga och representanter från både kultursektorn och totalförsvaret, för att diskutera hur Sverige kan utveckla sitt arbete med ökad samordning, kunskap och beredskap. Peter Stone* kommer att dela med sig av konkreta erfarenheter från internationellt arbete inom Blue Shield – där samverkan mellan myndigheter, kulturinstitutioner och civilsamhälle varit avgörande för framgång. Vi avslutar med ett samtal mellan centrala aktörer i det svenska kulturarvs- och totalförsvarsarbetet om vägar framåt
Program
Välkommen: Helene Rånlund, ordförande Blue Shield Sverige
Föredrag: Peter Stone, president Blue Shield Tema: Internationella exempel på samverkan och framgångsrika insatser för skydd av kulturarv
Föredrag: Olha Sushnikova, chef för M.F. Sumtsov Kharkiv Historical Museum, Ukraina Tema: Lärdomar och medskick från ukrainska kulturarvskollegor Panelsamtal Tema:
Vad kan Sverige lära av internationella aktörer – och hur tar vi arbetet vidare här hemma? Medverkande var:
Karin Svanborg-Sjövall, Statssekreterare, Kulturdepartementet
Eric Fugeläng, Avdelningschef, Museiavdelningen, Riksantikvarieämbetet
Magnus Lüning, Kommendör, chef för Mellersta militärregionen
Jan, Nordwall, Generalsekreterare, Sveriges Hembygdsförbund
När bomber faller över städer är det alltid människors liv som står i första rummet. Men parallellt pågår en annan, ofta mindre uppmärksammad kamp: striden om ett folks historia, identitet och kulturarv. Förstörelsen av kyrkor, museer, arkiv och bibliotek är aldrig slumpmässig. Den är en del av krigsföringen – ett försök att slå sönder ett samhälles självkänsla, radera dess minne och underminera dess framtidstro. Det var detta som stod i centrum när Blue Shield Sverige den 9 september samlade beslutsfattare, forskare, museichefer, representanter för försvar och totalförsvar samt verksamma inom olika kulturarvsområden till ett seminarium på Medelhavsmuseet i Stockholm.
Huvudtalare var professor Peter G. Stone, president för Blue Shield International och en av världens mest inflytelserika röster när det gäller skydd av kulturarv i kris och konflikt. Hans budskap var lika enkelt som obekvämt: Sverige har kommit långt, men vi är ännu inte redo.
”Det som inte planeras i fredstid kan inte räddas i krig”
Professor Stone påminde om varför skyddet av kulturarv är en fråga som går långt bortom kulturpolitiken. Det handlar om mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt – och om säkerhet. Han pekade på hur systematiska attacker mot kulturarv i Bosnien, Irak, Syrien och nu Ukraina syftar till att förstöra inte bara byggnader och föremål, utan människors känsla av identitet.
En central del av Stones föredrag var vikten av att förbereda sig i tid. ”Det som inte planeras i fredstid kan inte räddas i krig”, betonade han, med tydliga exempel från både framgångsrika och misslyckade insatser internationellt. För honom är det självklart att kulturarvet måste integreras i totalförsvaret, på samma sätt som sjukvård, infrastruktur och livsmedelsförsörjning.
Stone framhöll också det internationella regelverket, särskilt Haagkonventionen från 1954 och dess tilläggsprotokoll, som ett viktigt men outnyttjat verktyg. Blue Shield-symbolen är inte enbart en markering; den kan även användas för att i efterhand identifiera och lagföra ansvariga för attacker mot kulturarv, eftersom sådana angrepp utgör krigsbrott. På samma sätt som Röda Kors-symbolen är en skyddad symbol enligt Genèvekonventionerna och markerar humanitärt skydd i väpnade konflikter, fungerar Blue Shield-symbolen som ett tecken på skydd för kulturegendom enligt Haagkonventionen. Men för att det ska fungera krävs nationell lagstiftning, utbildning och en tydlig struktur för vem som ansvarar för vad.
Ukraina visar både riskerna och möjligheterna
Stones resonemang fick extra tyngd genom vittnesmålet från Olha Sushnikova, museichef i Charkiv. Hon berättade hur hennes region förberett evakueringsplaner redan efter de första striderna 2014, men ändå stod inför enorma svårigheter när fullskaliga ryska angrepp inleddes 2022. Vissa samlingar hann räddas, andra gick förlorade. Hennes främsta budskap till Sverige var att evakuering, skydd och utbildning måste ske innan krisen slår till.
Professor Stone kopplade detta till en bredare insikt: varje kris är unik, men vissa principer gäller alltid. Samarbete mellan stat, civilsamhälle och professionella är avgörande. Tydliga prioriteringar måste göras i förväg – och lokalt engagemang är lika viktigt som nationell styrning.
Sverige famlar mellan ambition och verklighet
I paneldebatten framkom en bild av ett land som vill mycket men ännu inte har alla strukturer på plats. Statssekreterare Karin Svanborg-Sjövall pekade på att kulturarvet numera förstås som en del av säkerhetspolitiken, men också på svårigheten att veta vad som faktiskt går att förbereda. Riksantikvarieämbetets Eric Fugeläng lyfte behovet av robust samlingsförvaltning och att Sverige kan dra nytta av Blue Shields internationella erfarenheter.
Från Försvarsmakten var budskapet tydligt: kulturarvet kan och bör bli en del av totalförsvarets planering. Kommendör Magnus Lüning efterlyste ett nationellt grepp, jämförbart med hur jämställdhetsfrågan institutionaliserats i militära strukturer genom FN:s resolution 1325. Samtidigt framhöll Jan Nordwall, generalsekreterare för Sveriges Hembygdsförbund, att de lokala volontärernas insats aldrig får underskattas – men att de behöver riktlinjer, stöd och erkännande från staten.
Kulturarvet som motståndskraft
Professor Stone återkom flera gånger till att kulturarvet inte är en ”lyxfråga” i krig. Tvärtom: det är en del av motståndskraften. När museer, kyrkor och bibliotek hålls öppna, när människor får tillgång till sina berättelser och sin historia, stärks viljan att stå emot angrepp. Att skydda kulturarvet är därför inte bara att bevara det för framtiden – det är att försvara samhällets psykologiska uthållighet här och nu.
Sverige måste gå från ord till handling
Efter seminariet står det klart att Sverige har goda förutsättningar men också stora utmaningar. För att verkligen ta ansvar krävs:
Integration i totalförsvaret. Kulturarvet måste behandlas som en samhällskritisk funktion.
Förberedelser i fredstid. Evakueringsplaner, lagerlokaler, utbildning och prioriteringslistor kan inte vänta.
Samverkan. Stat, kommuner, civilsamhälle, försvar och internationella aktörer måste arbeta tillsammans.
Lagstiftning och ansvar. Tydliga strukturer krävs för att säkerställa att Blue Shield-logotypen och Haagkonventionen kan användas effektivt.
Professor Stone avslutade med en varning: alltför ofta görs samma misstag om och om igen. ”Det finns en skillnad mellan ’lessons learned’ och ’lessons identified’ ”, påminde han. Det räcker inte att notera problemen – man måste också förändra arbetssätten.
Ett vägval för Sverige
Sverige befinner sig nu vid ett vägskäl. Vi kan välja att fortsätta skjuta frågan framför oss, i tron att kulturarvet alltid kommer att finnas där. Eller så kan vi ta ansvar, inspireras av internationella erfarenheter och agera i tid.
Kulturarvet är mer än föremål och byggnader. Det är en spegel av vilka vi är, en resurs för framtiden och en källa till styrka i kris. Att skydda det är att skydda demokratin, identiteten och vår gemensamma mänsklighet.
Frågan är inte om vi har råd att agera – utan om vi har råd att låta bli.
Sverige har länge haft goda förutsättningar men också en tendens att vänta tills krisen knackar på dörren. Låt oss inte upprepa samma misstag här. Kulturarvet är inget vi kan bygga upp igen när det väl är borta.
Det är nu vi avgör om framtida generationer ska ha tillgång till sitt förflutna – eller bara kunna läsa om det i historieböckerna.
Styrelsen för Blue Shield Sverige
Helene Rånlund, Anna-Karin Johansson, Carl L. Thunberg, Lisa Swedberg, Maria Dahlström, Greger Bergvall, Sara Hardselius, Bo Lagerqvist, Luitgard Lööw, Marcus Bengtsson, Thea Winther, Anders Andersson
Seminarium på Medelhavsmuseet 9 september 2055. Foto: Carl L. Thunberg.
Sammanfattning av seminariet med Peter G. Stone på Medelhavsmuseet den 9 september 2025
Arrangör: Blue Shield Sverige
Plats: Medelhavsmuseet, Stockholm
Datum: 9 september 2025
Huvudtalare: Professor Peter G. Stone, president för Blue Shield International, innehavare av UNESCO-professuren i skydd av kulturarv och fred vid Newcastles universitet
Utformning av seminariet och dess tematik: Helene Rånlund, Anna-Karin Johansson, Carl L. Thunberg, Maria Dahlström, Greger Bergvall, Sara Hardselius, Lisa Swedberg
Blue Shield Swedens styrelse med Blue Shields President, Peter G. Stone. Från vänster: Anders Andersson, Anna-Karin Johansson, Maria Dahlström, Peter G. Stone, Lisa Swedberg, Bosse Lagerqvist, Helene Rånlund, Sara Hardselius, Carl L. Thunberg, Thea Winther.
Inledning
Ordförande för Blue Shield Sverige, Helene Rånlund, öppnade seminariet genom att påminna om hur kulturarvet fungerar som ett fundament för samhällens identitet, kontinuitet och motståndskraft. I en tid av ökande säkerhetshot, klimatrelaterade risker och pågående krig i Europa har frågan om hur Sverige kan stärka skyddet för sitt kulturarv blivit allt mer akut.
Föreläsning: Peter G. Stone – Varför kulturarvsskydd är avgörande
Professor Peter G. Stone, presdient för Blue Shield. Foto: Carl L. Thunberg.
Professor Peter G. Stone inledde med en historisk tillbakablick på hur skyddet av kulturarv (Cultural Property Protection, CPP) utvecklats i internationella sammanhang. Han underströk att ansvaret i de flesta länder ligger hos kulturdepartementet, men att det alltid måste ske i nära samverkan med försvar, polis och civilsamhälle.
Han beskrev Blue Shields roll som en internationell organisation med mandat att främja implementeringen av Haagkonventionen (1954) och framhöll att markeringar av kulturarvsobjekt med Blue Shield-symbolen inte bara är symboliska utan också juridiskt viktiga. De kan på sikt bidra till möjliggörande av ansvarsutkrävande och åtal av de som förstör kulturarv i strid mot internationell lag. Stone betonade att Sverige nu har en möjlighet att dra lärdom av länder med längre erfarenhet av kulturarvsskydd i kris- och krigssituationer. Samordning, robusta planer och förberedelser i fredstid är avgörande.
Olha Sushnikova – Erfarenheter från Ukraina
Olha Sushnikova, chef för M.F. Sumtsov Kharkiv Historical Museum. Foto: Anders Andersson.
Olha Sushnikova, chef för M.F. Sumtsov Kharkiv Historical Museum, gav ett starkt vittnesmål om arbetet med att skydda kulturarv i Ukraina under det ryska angreppskriget. Hon beskrev hur Kharkiv ligger nära gränsen mot Ryssland och att regionens museer redan innan 2022 hade börjat förbereda sig på en möjlig invasion.
Centrala erfarenheter från Ukraina:
Förberedelser i fredstid är avgörande. Evakueringar av samlingar bör ske innan väpnade konflikter bryter ut. Att vänta till kriget startar är ofta för sent.
Planering och prioritering. Viktiga föremål måste listas och förses med material för snabb packning och transport.
Teknisk infrastruktur. Generatorer, alternativ belysning och underjordiska förvaringsutrymmen är livsviktiga när elförsörjningen bryts.
Mänskligt engagemang. I Kharkiv-regionen övergav ingen museichef sitt uppdrag. Personligt mod och professionalism var avgörande.
Erfarenheter från förluster. Vissa samlingar kunde räddas, andra totalförstördes av bombningar. Exempelvis förstördes ett arkeologiskt museum med 12 000 föremål, där endast en tredjedel kunde räddas.
Sushnikova tackade det internationella samfundet, inklusive svenska aktörer, för stöd och betonade att kulturarvet är ”ett folks sanna ansikte” – något som måste skyddas för att inte förlora identitet och historia i en mångkulturell värld.
Paneldiskussion. Från vänster: Helen Rånlund, Karin Svanborg-Sjövall, Eric Fugeläng, Jan Nordwall, Magnus Lüning. Foto: Anders Andersson.
Paneldiskussion: Vad kan Sverige lära sig?
I panelen deltog:
Karin Svanborg-Sjövall, statssekreterare vid Kulturdepartementet
Eric Fugeläng, avdelningschef vid Riksantikvarieämbetet
Magnus Lüning, kommendör och chef för Mellersta militärregionen
Jan Nordwall, generalsekreterare för Sveriges Hembygdsförbund
Peter Stone, president Blue Shield International
Moderator: Helene Rånlund
Centrala teman:
1. Prioritering och beredskap
*Karin Svanborg-Sjövall betonade att Sverige måste inse att kulturarv är en strategisk måltavla. Vi måste prioritera vad som kan skyddas och erkänna att allt inte kan räddas.
*Resiliens och samarbete mellan myndigheter, civilsamhälle och försvar är nyckeln.
2. Myndigheternas och civilsamhällets roller
*Eric Fugeläng framhöll att Riksantikvarieämbetet arbetar med robust samlingshantering och beredskapsplaner, men att civilsamhället är en viktig kompletterande kraft.
*Jan Nordwall betonade betydelsen av 20 000 volontärer i hembygdsrörelsen som förvaltar lokalt kulturarv. Han varnade för att staten tenderar att fokusera enbart på nationellt betydande objekt, medan angripare i praktiken inte gör någon skillnad mellan lokalt och nationellt.
3. Militärt perspektiv
*Magnus Lüning beskrev hur totalförsvaret i Sverige fortfarande återuppbyggs. Han föreslog att ett ramverk liknande FN:s resolution 1325 (om kvinnor, fred och säkerhet) kunde utvecklas för kulturarv, så att kulturarvsskydd blir en integrerad del av militär utbildning.
*Han påpekade också gränsdragningen mellan polis och militär i fredstid, där polisen är den som har våldsmonopol innan höjd beredskap.
4. Markering och juridik
*Peter Stone betonade vikten av Blue Shield-märkning för att möjliggöra framtida åtal av dem som angriper kulturarv. Symbolen är en del av ett juridiskt ramverk och kan användas för att koppla specifika attacker till ansvariga enheter.
5. Evakuering kontra skydd på plats
*Diskussionen visade spänningar mellan fokus på evakuering och behovet av skydd på plats. Underjordiska magasin, mobila förvaringslösningar och samverkan med civila aktörer lyftes som alternativ.
6. Utbildning och träning
*Stone redogjorde för erfarenheter från Storbritannien, där särskilda enheter för kulturarvsskydd byggts inom armén, bestående av militärer med kulturarvskompetens. Modellen har visat sig effektiv men kräver långsiktigt underhåll och resurser.
*I Sverige diskuterades möjligheterna att involvera hemvärnet, polisen och frivilligorganisationer.
7. Kreativitet och improvisation
*Flera deltagare påminde om vikten av kreativitet. Exempel gavs från Köln där ett kollapsat arkiv räddades med hjälp av sopbilar som improviserat transportmedel för arkivmaterial.
Reflektioner och slutsatser
I avslutningen gavs korta reflektioner från panel och åhörare:
Kulturarvet som en del av totalförsvaret. Sverige behöver utveckla en helhetssyn där kulturarv inte bara ses som ”fina byggnader” utan som en central del av samhällets resiliens.
Behov av nationell samordning. Ett starkare nätverk mellan statliga myndigheter, kommuner, civilsamhälle och internationella partners behövs.
Utmaningen att skydda allt. Det är omöjligt att skydda varje objekt. Prioriteringar måste göras – men på ett sätt som inkluderar både nationellt och lokalt kulturarv.
Frivilligorganisationernas roll. Civilsamhället, från hembygdsföreningar till kyrkor och ideella nätverk, är en resurs som måste tas tillvara i kriser.
Utbildning och övning. Förberedelser i fredstid genom träning och övning är avgörande för att undvika panik och improvisation i skarpt läge.
Internationellt lärande. Sverige kan hämta inspiration från Ukraina, Storbritannien, Nederländerna och andra länder där kulturarvsskydd integrerats i både militär och civil beredskap.
Birgitta Johansen (f.d. ordförande för Kulturarv utan gränser) avslutade med att påminna om spänningen mellan planering och improvisation. Hon uttryckte också oro för nedläggningen av organisationen Kulturarv utan gränser i Sverige, men hoppades att Blue Shield Sverige kan ta en fortsatt stark roll.
Slutsats
Seminariet tydliggjorde att skydd av kulturarv inte är en isolerad kulturfråga, utan en del av samhällets bredare säkerhet och försvar. Lärdomar från Ukraina visar att förberedelser måste ske innan krisen, och att människors engagemang är minst lika viktigt som tekniska resurser.
För Sverige innebär detta behov av:
Nationell samordning och tydliga roller
Stärkta resurser för beredskap och skydd av kulturarv
Inkludering av frivilligorganisationer och lokalt engagemang
Ökad utbildning inom militär, polis och kultursektor
Internationellt samarbete genom Blue Shield och andra nätverk
Seminariet markerar en viktig milstolpe för Blue Shield Sverige och för diskussionen om kulturarvets roll i totalförsvaret.
Intervjuer i samband med seminariet 9/9-2025
Intervju i Sveriges radio.
Professor Peter G. Stone, president för Blue Shield, intervjuas i Sveriges radio 9/9 2025. Foto: Carl L. Thunberg.
Seminarium med Peter Stone och Blue Shield Sverige Hur kan Sverige stärka skyddet av kulturarv i en osäker tid?
Datum: Tisdag den 9 september 2025 Tid: 15.00–18.00 Plats: Medelhavsmuseet, Fredsgatan 2, Stockholm. Seminariet kan även följas online. Anmälan krävs i båda fallen.
Blue Shield Sverige har äran att bjuda in till ett seminarium med professor Peter Stone, president för Blue Shield samt rådgivare till Unesco, om internationella perspektiv på skydd av kulturarv i kris och konflikt.
I en tid av ökande säkerhetshot och klimatrelaterade kriser blir frågan om hur vi skyddar vårt gemensamma kulturarv alltmer angelägen. I Sverige pågår idag ett brett arbete med att stärka skyddet – men hur kan vi lära av andra länder, och vilka goda exempel finns det internationellt? Detta seminarium samlar beslutsfattare, sakkunniga och representanter från både kultursektorn och totalförsvaret, för att diskutera hur Sverige kan utveckla sitt arbete med ökad samordning, kunskap och beredskap.
Peter Stone* kommer att dela med sig av konkreta erfarenheter från internationellt arbete inom Blue Shield – där samverkan mellan myndigheter, kulturinstitutioner och civilsamhälle varit avgörande för framgång. Vi avslutar med ett samtal mellan centrala aktörer i det svenska kulturarvs- och totalförsvarsarbetet om vägar framåt
Program
Välkommen Helene Rånlund, ordförande Blue Shield Sverige
Föredrag Peter Stone, president Blue Shield Tema: Internationella exempel på samverkan och framgångsrika insatser för skydd av kulturarv
Föredrag
Olha Sushnikova, chef för M.F. Sumtsov Kharkiv Historical Museum, Ukraina
Tema: Lärdomar och medskick från ukrainska kulturarvskollegor
Panelsamtal
Tema: Vad kan Sverige lära av internationella aktörer – och hur tar vi arbetet vidare här hemma?
Medverkande:
Karin Svanborg-Sjövall, Statssekreterare, Kulturdepartementet
Eric Fugeläng, Avdelningschef, Museiavdelningen, Riksantikvarieämbetet
Magnus Lüning, Kommendör, chef för Mellersta militärregionen
Jan, Nordwall, Generalsekreterare, Sveriges Hembygdsförbund
Peter Stone, president Blue Shield Moderator: Helene Rånlund
Sammanfattning och reflektioner Birgitta Johansen, Museichef, landsantikvarie, Örebro läns museum
Mingel
Vem riktar sig seminariet till? Seminariet vänder sig till dig som arbetar strategiskt med skydd av kulturarv – på nationell, regional eller lokal nivå – inom myndigheter, länsstyrelser, kommuner, museer, arkiv, bibliotek, civilsamhällesorganisationer eller politik.
Peter is currently the UNESCO Chair in Cultural Property Protection and Peace at Newcastle – the only such Chair in the world. In August 2020, Peter was elected as President of the Blue Shield having served as Vice President between 2017 and 2020. The Blue Shield is the international NGO created in 1996 to advise UNESCO on the protection of cultural heritage in the event of armed conflict. He was Chair of the UK national committee of the Blue Shield between 2013 and 2020. Peter was previously Head of the School of Arts and Cultures and Professor of Heritage Studies in the International Centre for Cultural and Heritage Studies at Newcastle. Before joining Newcastle he had worked for English Heritage, as a field archaeologist, and history teacher.
In 2003 Peter was advisor to the UK’s Ministry of Defence regarding the identification and protection of the archaeological cultural heritage in Iraq. He has remained active in working with the military to refine attitudes and develop processes for the better protection of cultural property in times of conflict. He has written extensively on this topic including co-editing, with Joanne Farchakh Bajjaly, The Destruction of Cultural Heritage in Iraq (2008) and editing Cultural Heritage, Ethics and the Military (2011). His article ‘The 4 Tier approach’ led directly to the establishment of a Joint Service Cultural Property Protection Unit in UK forces to become operational in 2019/20.
Peter was appointed to the University in 1997, as Director of the International Centre for Cultural and Heritage Studies (ICCHS) in the School of Arts and Cultures in 2001, and as Head of School in 2006 (until December 2015). Between 1998 and 2008 he was Honorary Chief Executive Officer of the World Archaeological Congress.
Peter was awarded an OBE in the 2011 Queen’s Birthday Honours List for services to heritage education.
Hör Maria Dahlström, Styrelseledamot i Blue Shield Sverige, om beredskap för skydd av kulturarv med anledning att Irans kulturarv säkras efter attacker.
Datum: 9 september 2025 Tid: ca 13.00–18.00 Plats: Medelhavsmuseet, Stockholm + digitalt
Hur skyddar vi vårt gemensamma kulturarv i en orolig värld? Vilka konkreta erfarenheter och strukturer har fungerat internationellt – och vad kan Sverige lära?
Blue Shield Sverige bjuder i höst in till ett angeläget seminarium med professor Peter Stone, ordförande för Blue Shield International.
Tillsammans med svenska beslutsfattare, experter och aktörer från kultur- och säkerhetssektorn diskuterar vi hur ett förstärkt skydd kan se ut i svensk kontext – och hur ökad samordning, både nationellt och internationellt, är en avgörande nyckel.
Arrangör: Blue Shield Sverige Målgrupp: Aktörer som behöver arbeta strategiskt med skydd av kulturarv – kulturinstitutioner, myndigheter, departement, civilsamhället
Formell inbjudan (med länk för anmälan) och program skickas i augusti. Antalet platser är begränsat – anmälan krävs.
Tillhör du målgruppen för evenemanget och vill stå med på listan när inbjudningar och länk för anmälan skickas ut? Mejla info@blueshield.se så lägger vi till din e-post för utskicket.
Blue Shield Swedens årsmöte genomfördes digitalt 2025-04-24. Den nya styrelsen utgörs av:
Helene Rånlund (ordförande), Anna-Karin Johansson (vice ordförande), Carl Thunberg (kassör), Lisa Swedberg (sekreterare), Maria Dahlström (ledamot), Thea Winther (ledamot), Anders Andersson (ledamot), Luitgard Lööw (ledamot), Sara Hardselius (ledamot), Bo Lagerqvist (ledamot), Marcus Bengtsson (ledamot), Greger Bergvall (ledamot).
Vi ser fram emot att jobba vidare inom ramen för Blue Shield Sweden och med förankring i Blue Shield International för skyddet av vårt gemensamma kulturarv i händelse av kris eller krig. Vi hoppas knyta fler kontakter med personer och institutioner som besitter expertis och verkar inom områden relaterade till Blue Shields syften.
Håll utkik efter oss på Linkedin och vår hemsida, och ansöka gärna om medlemskap:
I krig och konflikter har kulturarv alltid varit en måltavla. Angreppen på historiska byggnader och museer i Ukraina är bara de senaste exemplen på hur kulturarv systematiskt förstörs som en del av krigföring och propaganda. När identitet och historia utplånas, försvagas också samhällens motståndskraft. Trots detta har skyddet av kulturarv ofta haft en undanskymd roll i krisberedskap och totalförsvar. Nu tar Sverige ett viktigt steg för att ändra på detta. I augusti 2024 blev Blue Shield Sweden godkänt som en nationell kommitté inom Blue Shield International, sedan december 2024 också formellt registrerad som förening.
Skyddet av kulturarvet – en kollektiv skyldighet och strategisk prioritering
Krig, naturkatastrofer och medvetna attacker mot kulturarv utgör allvarliga hot mot mänsklighetens historia och identitet. Förstörelsen av kulturarv i Ukraina, Syrien och Afghanistan visar att hoten är globala och kräver samordnade internationella insatser. Att försvara kulturarvet är därför inte bara en moralisk skyldighet utan även en strategisk nödvändighet. 1954 års Haagkonvention tillkom som ett svar på förödelsen efter andra världskriget och förbjuder attacker på kulturarv och dess användning för militära syften. Konventionens grundläggande princip är att en skada på ett lands kulturarv är en skada på hela mänskligheten. Genom denna rättsliga ram etableras ett internationellt skydd för vårt gemensamma arv, vilket blir alltmer nödvändigt i en tid där kulturarv medvetet används som en måltavla i konflikter.
Blue Shield: En global och nationell aktör
1996 grundades Blue Shield International av de fyra internationella kulturarvsorganisationerna för museer, fornlämningar/monument, arkiv och bibliotek (ICOM, ICOMOS, ICA och IFLA*). Syftet var att skapa en oberoende, internationell aktör som kunde fungera som ett starkt stöd för kulturarvsarbetet inom ramen för internationellt samarbete. Även om etableringen av organisationen skedde långt senare än Röda Korset är Blue Shield i allt väsentligt en motsvarande kraftsamling inom kulturarvsområdet. Blue Shield International arbetar nära UNESCO och är dess rådgivare i frågor som rör skydd av kulturarv vid väpnade konflikter, terrorism, naturkatastrofer och andra kriser. Organisationen har som mål att öka kunskapen om de regelverk som styr skyddet av kulturarv samt att utveckla kompetens och förebyggande åtgärder för att mildra konsekvenserna av extrema omständigheter och kriser som orsakas av väpnade konflikter och naturkatastrofer.
Den blåvita internationellt erkända Blue Shield-symbolen markerar fornlämningar, byggnader och objekt som har skydd enligt Haagkonventionen. Symbolen signalerar inte bara en juridisk status utan tjänar också som en varning, och en påminnelse om vikten av att skydda dessa ovärderliga resurser. I Sverige godkänns utmärkningen av Riksantikvarieämbetet efter ansökan från länsstyrelserna. Runt om i landet pågår för närvarande ett intensivt arbete med att inventera och lista skyddsvärda objekt inom ramen för uppbyggnaden av vårt svenska totalförsvar. Möjligheten att undanföra och evakuera allt som önskas är av många skäl inte möjligt. Erfarenheterna från andra länder visar att det behövs även andra åtgärder, verktyg och kompetenser för att skydda vårt kulturarv, exempelvis genom digitala sådana.
Sveriges kulturarvsprofession tar ansvar
Den ideella organisationen Blue Shield samlar olika professioner inom kulturarvssektorn för att gemensamt stärka förmågan att skydda vårt gemensamma kulturarv både på strategisk och operativ nivå, både globalt och nationellt. I Sverige stärks nu möjligheten till skydd av vårt gemensamma kulturarv genom bildandet av svenska Blue Shield. I nära samarbete med Rådet för skydd av kulturarv, Riksantikvarieämbetet, länsstyrelser och andra aktörer vill svenska Blue Shield bidra till att integrera kulturarvsfrågor i Sveriges totalförsvar. Den decentraliserade modellen för nationella Blue Shield-kommittéer innebär att varje land kan anpassa sitt arbete efter lokala behov och förutsättningar. I Sverige är vår ambition att kombinera detta med internationella erfarenheter för att skapa en stark och sammanhållen strategi för kulturarvets skydd. När det värsta händer ska det finnas människor runt om i landet som vet hur de kan hjälpa till.
Kulturarvets plats i totalförsvaret – en strategisk prioritering
Etableringen av svenska Blue Shield markerar även en möjlighet till strategisk fördjupning av landets försvars- och krisberedskap. Genom samverkan mellan aktörer nationellt och det internationella Blue Shield-nätverket kan Sveriges försvarsstrategi utvecklas så att kulturarv ses som en central del av vårt samhälles resiliens. Det svenska initiativet bygger på erfarenheter från andra länder där nationella Blue Shield-kommittéer har anpassat sitt arbete till lokala behov. Samtidigt bidrar det internationella samarbetet till att säkerställa en samlad och kraftfull respons på globala hot. Svenska Blue Shield kommer att arbeta aktivt för att öka medvetenheten om kulturarvets betydelse och de hot som riktas mot det. Genom utbildning och information kan både civila och militära aktörers förståelse för deras ansvar att skydda dessa resurser stärkas. Som partner till NATO kan Blue Shield även bidra till att integrera kulturarvsfrågor i militär planering och operationer. I stället för att uppfinna hjulet på nytt bör vi tillvara andra länders erfarenheter och kunskap och med detta som grund bygga ett skydd som svarar upp emot våra nationella behov.
Ett gemensamt ansvar – dags att agera
Att försvara kulturarvet och säkra att fysiska fornlämningar, museer, byggnader, arkiv osv bevaras är en fråga om identitet, historia och samhällens motståndskraft. När kulturarv försvinner, försvinner också delar av den kollektiva historia som binder oss samman. Att svenska Blue Shield nu finns och kan börja arbeta är ett viktigt steg, men det krävs fortsatt engagemang från myndigheter, beslutsfattare och samhället i stort för att stödja professionen inom kulturarvssektorn att göra detta.
Att bidra genom medlemskap
Att bli medlem i svenska Blue Shield är en möjlighet att konkret bidra till detta arbete. I en krissituation behöver många olika krafter agera, och nu finns en organisation där vi kan samlas, utbyta kunskaper och erfarenheter.
Styrelsen för Blue Shield Sverige inklusive adjungerade ledamöter, 2025-03-28
Helene Rånlund, Carl L. Thunberg, Malin Myrin, Marcus Bengtsson, Johanna Fries-Markiewicz, Greger Bergvall, Anna-Karin Johansson, Birgitta Johansen, Lisa Swedberg, Maria Dahlström, Anders Andersson
———————————————————————————————————————————–
* Förkortningar: ICOM = International Council of Museums (i Sverige: Svenska ICOM) ICOMOS = International Council on Monuments and Sites (i Sverige: ICOMOS Sverige) ICA = International Council on Archives (i Sverige genom Riksarkivet) IFLA = International Federation of Library Associations and Institutions (i Sverige genom Kungliga biblioteket)
Medlemmar i Blue Shield Sweden är inbjudna till årsmöte klockan 18.00, den 24 april, över Zoom.
Kallelsen har gått ut till medlemmar via mejl, där även dokument och länk till mötet ingick. De som inte fått kallelsen ombedjes att ta kontakt med styrelsen på info@blueshield.se